Göttans mos!

Bluebird igen! Måste ha varit mitt fel helt och hållet att det var dåligt väder häromdagen!

Backen var fin och slaskig men håller sig förvånansvärt bra tack vare våra tappra tränare som fixar och donar!

Idag har vi vilodag och eftersom det inte skulle vara några vågor ute vid kusten så blev det golf i schemat idag med! Jag förbättrar mig ganska markant till skillnad från de första gångerna jag spelade. Tyvärr var det någon som lyckades shabbla bort mina resultat så jag kan tyvärr inte flagga med några tuffa siffror!
Men fick däremot känna på lite utav den klassiska golf-frustrationen idag då den andra rundan inte gick i närheten av lika bra som den första. Det är bara att stoppa huvudet i sanden och gå vidare mot nästa äventyr!

Freddan in action!

Fred åt oss alla!
Martina

Trubbel i paradiset!

Vi har nu tagit oss igenom halva lägret här i Australien och under hela den tiden har vi knappt sett ett moln på himlen. Igår kläckte jag ur mig någon typ utav kommentar i stil med ”att det är lite mysigt när det är dåligt väder” men det tar jag nu tillbaka illa kvickt. Idag fick vi riktigt ruskväder med dimma, blåst, regn och snö. 

Påväg upp i dimman!

Till en början var det inte så farligt, lite dimma och blåst har väl ingen dött av. Men fram mot eftermiddagen kröp dimman längre och längre ner i backen och så började det regna men tappra svenskar som vi är var vi självklart kvar längst i backen och kämpade på. Men jag ska inte sticka under stolen med att det också var väldigt skönt att komma hem och kränga av sig de blöta skidkläderna. 

Adam visar sina nya trick på toppen!

Imorgon har de i alla fall lovat sol, då känns det bättre!

Tack och hej, leverpastej!

Andra rundan!

Jag är numera golfare, jag har gått min andra runda så nu är jag inte nybörjare längre!

Såhär ser det ut när man ska golfa i Australien!

Det var som vanligt bra väder men lite blåsigt och denhär gången spelade jag alla mina bollar på egen hand. Det tog lite tid om jag säger så. Jag tog mig runt 17 hål (Missade ett) på 176 slag vilket kan jämföras med att man ska hålla sig runt 72 slag på 18 hål för att slå PAR som det så fint heter.

Senaste grejerna!

 Vi lånade klubbor som vi hittade i ett skjul där vi fick plocka ihop lite smått och gott. Där fanns även fina träklubbor om man kände för att spela som på den gamla goda tiden. Själv hittade jag en snygg läder-bag!

Martina tjuvtränar!

Jag tog mig i alla fall ur golfen idag igen utan att hålla på att spricka av ilska, till skillnad från vissa andra. Tålamodet tappades lite efter 9:e hålet, gruppen splittrades men jag kämpade tappert på!

Våren nalkas!

Imorgon väntas en ny dag i backen, sista dagen med 20 ryssan i puckeln. Tåls nästan att firas!
Tjillevippen!
Martina

Stormigt värre!

Senaste dagarna har det blåst storm uppe på fjället. Men glada är vi i alla fall, himlen är blå och solen skiner. Vad mer kan man begära!

Efter att ha kört på med åkning i tre dagar till här på andra sidan jorden och efter ett tungt gympass kan vi varva ner några varv inför den kommande vilodagen imorgon. En liten plan var att åka ut till kusten och surfa men det får vänta till nästa vilodag!

Stay strong!

Marta

Livet leker...

...fast på allvar! Om jag hade en dålig dag igår så hade jag en superdag idag. Bra åkning med grymma hopp, vad mer kan jag begära?! Just nu försöker jag bara göra allt jag kan för att hålla nacken i schack och då får man ta till lite olika metoder. Massage, sätta akupunktur nålar och försöka rätta till positionen på bröstryggen!

Tjing tjing!!

Another day at the office!

Ännu en dag har flugit förbi med som vanligt strålande sol.
Förmiddagen ägnade vi åt teknikträning i puckeln! Det var slaskigt men hårt vilket gjorde att det var lite klurigt, jag blev på lite dåligt humör i och med det men avslutade eftermiddagen med bra hoppning. Så nu känns det bättre!

På tåget påväg upp till backen!

Freddan och Perre

Grabbarna grus på väg upp!

Någon som blir sugen på att kasta sig ut?

Jeppe visar vart på pistkartan vi ska åka!

Coacherna poserar!

Spännande vad morgondagen har att erbjuda!
Revoir!
Martina

Vila med golf!

Mina damer och herrar, jag har spelat golf. Tidigare i mitt liv har jag sagt till mig själv att "Det blir inget! Jag ska aldrig spela golf" Men nu har jag gjort det och det var, hör och häpna, riktigt kul! 

Martinas första svingar!

Jag gick alltså min livs första golfrunda! Vi spelade i lag om två eller tre. Alla fick slå ut varsin boll och fortsätter sedan från den boll som kommit längst vilket ledde till att mina dåliga slag inte ränkades på samma sätt som om jag hade spelat själv. Detta upplägg KAN ha varit en anledning till att jag höll mitt goda humör hela rundan trots alla mina luftsvingar!

 Att spela golf i Australien är lite som att gå på zoo! Kängurus och Myrpiggsvin är uppenbarligen inga ovanligheter!

Myrpiggsvinet som inte riktigt vill vara med!

Vi spelade golf i stort sett hela dagen och jag blev bättre. På de första nio hålen fick jag till kanske tre bra träffar på sin höjd av 44. De senare nio hålen fick jag till i alla fall 10 slag av 47. Men puttningen var nog det jag var bäst på så jag kanske får hålla mig på minigolf banorna i fortsättningen.Vi blev i alla fall klara precis vid solnedgången, då hoppade kängurus fram!

Imorgon drar vi upp på berget igen och tillbaka till jobbet!

Hej svej!

Martina

På andra sidan jorden!

Australien är annorlunda! Dels så kör man på fel sida och varje gång jag hoppar in i passagerarsätet så saknar jag pedalerna och ratten framför mig. Solen går dessutom åt fel håll har kommit till min kännedom ganska nyligen. Innan ni säger att jag är dum så är det inte för att jag inte fattar grejen utan för att jag aldrig reflekterat över saken. Solen går alltså upp i väst, står i syd och ner i öst. Hur underligt är inte det på en skala, vi är upp och ner!

Frågan är ju också vad det är de pratar för språk. Blanda ihop amerikanska med brittiska och uttala o som u blandat med ö så får vi australiensiska. Det är inte alltid lätt att hänga med. Allt är dessutom straffbart med böter!

Här bjuds det i alla fall på sjukt varmt väder och glassig skidåkning. Första hopp passet avklarat idag och som vanligt var den första bakåtvolten lite pirrig men lika enkelt överstökad. Sedan flöt det bara på!

Imorgon blir det en dag med vila! Då står det golf på schemat vilket kommer bli min livs första runda någonsin. Blir nog en del jobb på mina attitydsproblem som kommer uppstå redan efter första hålet om jag känner mig själv rätt. ”Vara bäst på allt så fort som möjligt” är mitt motto som inte alltid fungerar lika bra! Med andra ord kommer det bli väldigt bra träning för mig.

 Hasta luego!!

Martina

Perisher Blue cow mountain levererar!

Inte dumt, inte dumt! Andra dagen på snö här i Australien bjöd på strålande sol och slask för hela slanten! Puckelpisten är grym och åka puckel kan ju vara det roligaste som finns! Nacken och huvudet funkar att köra med vilket för mig är en lättnad, men än är det bara början!

Hoppas det regnar i Sverige då!
Chiao!

Min förra säsong var ett genombrott för mig! En 13e plats på VM klingar kanske inte lika högt i allas öron men jag utvecklades enormt mycket under hela säsongen. Det hela slutade dock lite snabbare än jag väntat mig, jag fick nämligen min andra hjärnskakning inom loppet av en månad mellan tävlingarna på VM vilket gjorde att jag fick avbryta både träning och tävling.

Jag köpte läget, åkte hem och ställde in siktet på nästa tävling som var hela tre veckor bort. På tre veckor hinner man vila ganska mycket, var tanken som slog mig. Men tävlingarna närmade sig och huvudvärken och yrseln bestod. Jag fick avstå från all typ utav fysisk aktivitet och kolla på TV, träna och läsa var bara att glömma. Jag jobbade lite under tiden även om jag kanske inte hade fullt medtycke från läkare men utan jobbet hade jag inte varit mig själv idag.

Fyra månader av distinkt tak-kollande och radiolyssning flöt förbi och jag beslutade mig för att Stockholm och familjen kanske skulle göra mig gott efter att ha tjurat i Åre under bästa tiden på säsongen. 

Väl nere i Stockholm tröttnade jag tillslut! Jag tyckte att jag hade haft tålamod nog och skött mig alldeles för bra för att jag fortfarande skulle ha lika mycket huvudvärk som fyra månader tidigare. Jag bestämde mig för att ta till vilka metoder som helst och vände mig till en naprapat, av en ren slump, som var en vän till familjen. Reaktionen från honom blev:

-          Nej, du har ingen hjärnskakning, det här sitter i nacken! Jag ger det fem behandlingar!

För att göra en lång historia kort, en dag efter min första behandling var min fem månader långa huvudvärk som bortblåst. Sedan den andra behandlingen har jag inte fått tillbaka huvudvärken ens i närheten av lika starkt som tidigare. 

Jag kunde börja träna vilket var den största friheten i mitt liv just då. Min första ”jogg” runda, om man nu kan kallade det, gjorde mig nästan gråtfärdig för att jag längtat så efter att få röra på mig. Men än var det inte över, vägen tillbaka har varit hård, jobbig och sviktande men idag är jag i alla fall på rätt spår, jag är ju i AUSTRALIEN!

Första dagen är nu gjord och vi har mest bara kollat läget på berget! Dethär blir fett!

See ya!!

Marta